Siktade land

I natt kl 03.00 väckte jag Lasse då det var dags för vaktskifte. Under natten och mitt pass blev det aldrig riktigt mörkt utan man såg ljuset vid horisonten hela tiden. Då Lasse sticker upp huvudet för att kolla ser han land. Jag hade sett det som vackra molnformationer men det var 2000 m höga och snötäckta ”alptoppar”. Avståndet var hela 35 Nm till ön som heter Smith Island och låg föröver på vår babordssida. Viss spänning sprider sig ombord nu när vi även visuellt påtagligt befinner oss i Antarktis.

Vinden tilltar och vi sträcker, bidevind 8-10 ms, till vår planerade första ankringsplats vid Melchior Islands, mellan Anvers Island och Brabant Island med sitt 2700 m höga berg.

Nu på fm siktar och passerar vi ett för oss stort isberg på ca 5 Nm avstånd. I lä av det kanske 50-100 meter höga isberget flyter en sträng av små isberg. Mitt öga har ingen erfarenhet att bedöma ett isbergs storlek eller se på vilket avstånd det befinner sig. Finns inga referenspunkter heller. Det är dem små lömska isklumparna, sk growlers, som vi nu håller ständig uppsikt efter då dem kan skada Arianna vid en krock.

En av oss sitter alltid i brunnen och den nu nästan helt färdiga ”hytten”. Kapellet är på plats. Slipper den isande vinden och hagelskurarna. Just nu ca 50 Nm kvar och med den fart vi just nu har är vi framme i år och innan vår nyårsafton är passerad.

Jag vill önska alla ett Gott Nytt År! Må 2015 bringa många glada stunder och spännande utmaningar. Gör gärna något ni länge drömt om, jag lovar att det ger mycket tillbaka.

Hälsningar från en som egentligen inte gillar kyla.
Per-Erling

Blankvatten i Drake Channel

Nu har vi haft stiltje i snart 12 timmar. Drake Passage bjuder verkligen på sina ytterligheter. Två dagar med riklig vind för att sedan ligga stilla och bara vänta. Det vi måste säkerställa är att vi har bränsle för tiden fram till den 24 jan då vi senast måste vara tillbaka till Puerto Williams. Viktigt att ha diesel för seglingen norrut om något skulle ske med rigg eller att vinden återigen försvinner. Värmaren ombord drivs också av diesel och den måste bara fungera. Under däck håller vi ca 18 grader. Just nu är det nollgradigt både i vattnet och i luften. Under tiden det är vindstilla går vi just nu med motor för att inte tappa tid i Antarktis, men är som sagt vaksamma med bränslet.

Eftersom det är ganska lugnt vad avser sjöhävningen kan vi jobba med sådant som måste bli klart. Kalle har monterat in en radio som kan spela musik från ett USB och smartphone. Mycket pill att få allt på plats, finns en del sladdar bakom panelen. Jag hjälper samtidigt Lasse med att färdigställa kapellet som skall göra doghouset till en ombonad styrhytt. Allt mät och pill vid mallning utomhus kräver bara fingrar. Jäklar vad kallt om tassarna.

Det är en helmulen dag där hav och horisont möts i samma ton. Trots brist på solljus är havet helt fantastiskt djupblå-lila då jag tittar rakt ner vid sidan av Arianna. Att nollgradigt vatten kan se så frestande ut, friskt och lent.
Går allt vägen är vi framme till nyårsafton, framåt kvällen. Vore trevligt att få hälsa 2015 välkommen i en vik på Melchior Island.

Halvvägs mellan Kap Horn och Antarktis

Vädret variera verkligen. Vindarna går från kuling till bara någon enstaka sekundmeter. Efter hård vind lever dyningen kvar och skapar ett spännande landskap, ett landskap som hela tiden varierar. Mäktigt att se den flera meter höga kullen av vatten sakta rulla in mot Arianna, som vackert seglar upp för backen för att sedan dansa mer i nästa dal. Mellan den långa dyningen mer normala vågor som ibland rister till båten och kanske orsakar vatten på fördäck.

Då fören lyfts i en våg och sedan snabbt faller tillbaka blir det kraftiga dunsar eller smällar i skrovet. Låter skrämmande i början men efter ett tag tänker men nästen inte på det, bara noterar och förblir alert. Himlen är jämngrå i dag men havet antar trots brist på solljus en lysande isblå färg då jag tittar ut genom ventilen (fönstret)som ibland hamnar under vattenytan. Sikten förefaller oändlig och det är ca 4000 meter djupt.

Kalle som har sin koj för om masten på styrbords sida ser fram mot seglingen tillbaka då han får skrovsidan som stöd, istället för den slingerkoj som nu hindrar honom för att trilla ur bingen. På återresan blir det jag med min binga på babords sida som risker trilla ur kojen eftersom vinden framför allt är västlig.

Just nu har vi watermakern igång. Efter att ha läst i instruktionsboken ser vi att den ger bara 40 % av färskvattenproduktionen då havsvattnet är kallt, och nu är vattnet kallt. Nu fick vi förklaringen till att det tar ovanligt lång tid att fylla tankarna. Nu ligger temperaturen kring plus en grad. Vi avläser, som jag skrivit tidigare, vattentemperaturen kontinuerligt för att få hintar om isberg eller områden med growlers eller drivis. En positiv sida av att behöva ha maskinen igång, watermakern drivs av den, är att vi alla sover fint med det jämna motorljudet till skillnad från slammer från rigg och segel mm. Två sover och en har vakten och nu är det jag som ska ha full koll verksamheten ombord.

Vakten innebär spaning på himmel och horisont efter signaler som kan påverka vinden, hålla koll på AIS och radar så att vi inte överraskas av fartyg eller isberg, seglen, vattentemperaturen och kanske laga ngt till lunch eller middag. Tre timmar vakt och sex timmar av. Sedan vi lämnade Hornet har vi haft tre fartyg inom 15 Nm, en supertanker och två kryssningsfartyg.

Rasmus påminner mig emellanåt om att spana efter sydsken. Det är nog lika svårt att se här som det kan vara svårt att se norrsken på sommaren i Åre. Det är alldeles för ljust, och dessutom nästan alltid molnigt där vi är nu. Hoppas det klarnar upp längre ner.

Drake passage

Andra dagen ut från Kap Horn. Prognoserna har stämt bra och vi har haft västliga till sydvästliga vindar mellan 5-14 ms. Sjön har börjat bygga upp men är lång o fin även om det hissar bra ombord. Seglar för det mesta med fock, inrullad genua beroende på vindstyrka och storsegel, även den revad. Storen ofta revad till 50 % så genuan blir vår gaspedal då vinden avtar eller ökar. Fungerar väldigt bra och vi loggar oftast 5-7 knop. Temperaturen sjunker för varje timme och vattentemperaturen är nere 3,7 grader och luften 3 gr. Från nu lägger vi in vattentemperaturen i loggboken för att hålla ordentlig koll då snabbt sjunkande temperatur kan skvallra om is och isberg. Vi fick som sagt information om ett tre km brett isberg som driver lite ost om vår kurslinje. Kan det finnas flera månne?

Arianna rör sig ordentligt och nu har alla prylar funnit sin plats. Matlagning är en spännande uppgift där det gäller att ha koll på pryttlar man tar fram, allt från ingredienser till burkar, bestick och kryddor. Dagens huvudmål blev stekt potatis med paprika, stekt kött, tomatskivor med vad vi trodde var mozzarellaliknande ost samt ris. Tillredde ordentligt så det räcker till ytterligare en omgång käk. Efteråt disk, en lika stor timingfråga som matlagningen, nu med vatten i diskhon. Ariannas byssa ligger långskepps så det gäller att ha pannan mot skåpet och ordentligt stöd för fötterna åt motsatt håll då hon rullar eller lyfts åt sidan av en våg.

Delar av dagen har ägnats åt planering inför ankomst till Antarktis. Summera bra tips från andra seglare och yrkesmän/kvinnor som varit där tidigare. Jag har fått bra tips, råd och beskrivningar av Heidi Norling, arbetskamrat och nautiker i DG, som varit både i Patagonien och Antarktis vid flera tillfällen. Då jag satt och granskade sjökorten ner mot 66° Syd fastnar blicken på C. Evensen! Tyvärr kommer vi nog inte så långt söderut, men visst hade det varit roligt att besöka en plats som heter Evensen. Hoppas någon vill googla C. Evensen och kolla upp vem det kan vara. Platsen ligger på 66° 10´ S och 65° 38´ W, Graham Coast.

Kämpar fortfarande med att försöka ta bra bilder på den mäktiga Albatrossen. Är jag i sittbrunnen dyker dem allt som oftast upp. Vilka formidabla flygare, ligger just ovan vattenytan med vingspetsarna och sveper fram i vågdalarna. Den stora Albatrossen blir över tre metet mellan vingspetsarna och ser så mäktig ut. Först blir jag bara sittande och fascineras av perfektionismen i manövrer och hur fågeln hanterar vind och vågor utan att behöva göra ett vingtag. Dessvärre förvinner den så fort jag sträcker mig efter kameran. Sätter jag med kameran i handen och väntar kommer det helt enkelt ingen fågel inom rätt avstånd. Vet dem verkligen exakt hur långt bort dem skall flyga för att jag inte ska få en bra bild? Tids nog ska jag nog lyckas.

Vi mötte NG Explorer på sin väg tillbaka från Antarktis till Ushuaia. Lasse ropade upp för att fråga om is mm. Vi fick veta att det finns growlers (större isklumpar som kan vara farliga för båten) och små isberg 40 Nm utanför kusten. Bra info inför att vi närmar oss land.

I kväller eller i natt ska vinden vrid över syd mot ost och avta. Tid att starta maskin för att köra watermaker och ladda batterier. Solpanelerna har inte fått nog med sol då det varit mulet hela dygnet.

Reseskildring

I går annandag Jul var det tid att lämna Puerto Williams. En fin dag med växlande väder, regn och tidvis varm sol. Under dagen blåste det västlig kuling och Beagle Channel gick vit. Redan den 25 dec hade vi satt ETD till 18.00 den 26 dec så dagen förgylldes med ett besök på vad jag tror är ortens restaurang. Det blev en typ hamburgare med en hel köttbit med en diameter på drygt 12 cm och smakade som att den grillats på kol och som tur var var köttbiten ganska tunn. Orkade allt utom ovansidans bröd.

Lasse och jag jobbade några timmar med att tillverka ett kapell som gör att vi kan sitta inne dog-houset (överbyggnad som Lasse byggt inför seglingen här nere) och samtidigt stänga akteröver. Fint när vi måste hålla utkik från sittbrunnen samtidigt som det blir blött och alltmer kallt. Värmen från salongen strömmar upp och stannar i det som blivit en fin styrhytt. Tyvärr hann vi inte bli riktigt klara men hoppas få tillfälle att slutföra arbetet under seglingen som ligger framför oss.

Vi låg som fjärde båt och utanpå oss en polack med stålbåt. Vi hade som sagt planerat avgång kl 18 men det blev 19.15 eftersom polacken stod på botten då det fortfarande var lågvatten. Gjorde inte så mkt eftersom det alltid finns saker att fixa med inför en lång överfart och tid till nästa hamnstad. Stuva, stuva och åter stuva prylar som åkt fram under tiden under hamnuppehållet.
Den hårda vinden som blåst under dagen mojnade under kvällen och tuffade bitvis fram med segel och stöttning av maskin på lågt varv. Kändes verkligen spännande att veta att vi nu styrde söderut mot självaste Kap Horn.

Vindarna fortsatte att variera kraftigt under natten tidig morgon seglade vi vackert fram genom övärlden innanför Hornet dit vi anlände vid 9-tiden. Hur det känns att går nära och ha klippan om styrbord är mäktig, känns inte som det på riktigt. En bit ut får vi en 240 m lång oljetanker om babord med kurs västerut. Hon passerar akter om oss på två distandsminuters avstånd och förvinner tidvis i den mäktiga dyningen. Vi ligger nära vattenytan men ändå mäktigt att se ett så stort fartyg helt gömmas bakom dyningar som säkert hade en våglängd på 200 m.

Redan då vi lämnade Puerto Williams började vi med tre-timmarsvakter. Tre timmar på och sex timmar stand by/vila/sömn. Ingen av oss får lämna sittbrunnen utan att purra ut en kamrat så att vi är två som hjälps åt. De första timmarna ut från Kap Horn har varit lugna med varierande vindar 5 – 12 ms, mestadels SW vilket gör att vi sträcker till målet.

Efter tips av seglare vi mött är det bäst att angöra söder om South Shetland till Antarktis nordliga halvö/udde som ligger innanför South Shetlands, även om det är lite längre distans. Melchior Islands heter ögruppen och har bättre vinförhållanden och är ska vara mer skyddat. Vi får se då vi är framme.

Just nu ca 12 ms och vi gör sju knop med kurs rätt på målet 🙂

//PE

Rundar Kap Horn

Vi rundar i skrivande stund Kap Horn under segel från ost till väst. Det blåser ca 12 ms och tunga mörka moln lämna emellanåt en öppning för solen som nästen värmer i den 5 gradiga luften.
Vi lämnade Puerto Williams kl 19.15 i går den 26 december. Nattens segling har varit omväxlande med vindar som vridit kompassen runt och skiftat från svaga till hårda. Höga snöklädda bergstoppar har kantat seglingen söder ut.

Den lokala kustbevakningen följer oss och vi blir uppropade ca var tredje timme för att ange position och beräknad tidpunkt för ankomst till nästa checkpoint.

Nu väntar ca 4 dagars segling, allt beroende på vädret, över det beryktade Drake Passage ner till Antarktis. I går då vi klarerade ut och fick vår Zarpa, ett seglingstillstånd för chilenska farvatten, blev vi också uppmärksammande om att det drev ett isberg med tre kilometers diameter i närheten av vår beräknade kurslinje. Den väderprognos vi laddade ner i natt ser bra ut och vi ser fram mot överseglingen.

Hälsningar
Arianna med besättning

Puerto Williams

PuertoWilliams01
Lämnade Ushuaia på julafton kl 15.00. Svaga västliga vindar som inte ökade till kuling, vilket den vanligtvis gör varje dag under sommaren. Kvällar, natt och morgon oftast lätta vindar eller rentav helt stilla. Det sägs att sommaren är lynnigast men å andra sidan ljust och lite varmare.

Ankom till Puerto Williams 19.30. En fin fin vik och väl skyddad för vind och sjö. Här ligger ca tjugo seglare, antingen på svaj med eget ankare eller vid yachtklubben. Klubben och kajen består av en gammal lastångare som man förmodligen satt på botten med flit. Vi ligger långsides som fjärde båt ut, utanför några bamsiga 70-fotare. Rediga grejor vill jag lova.

PuertoWilliams02
Inne i klubbstugan som alltså är mässen eller kanske tidigare passagerarutrymmen på ”vraket” är skott och tak klädda med nationsflaggor från besökande segelbåtar. Namn på båten och besättning samt årtal. Vi får sätta upp en gotlandsflagga då vi återvänder efter besöket söderut.

PuertoWilliams03
Det finns en bar i klubbhuset som man, säkerligen helt rätt, hävdar är världens sydligaste bar. Mkt trevlig stämning i hamnen och mellan båtarna.

Dagen har delvis ägnats åt att få ordning på AISen. Kalle har lagt många timmar på att få ihop alla kablar, gps-mottagare och VHF-antenner. Finns fler av varje och kablarna hamnar till slut vid navigationsbordet. Till detta kommer en display för navigatorn i sittbrunnen med huvudenhet nere i båten. En stor plattskärm vid matbordet för sjökort, kopplad till gps och just AIS. AIS viktig eftersom andra fartyg ser oss och v dem med hjälp av den signal som sänds vis VHF. Signalen förmedlar information om Arianna, t ex position, fart och kursdata och vi får samma information om båten inom ca tjugo Nm från oss. Bra att allt funkar nu.

Utöver fix ombord har vi gjort tre promenader till olika myndigheter för att klarare in och samtidigt ut. Dessutom har vi fått vårt tillstånd, Zerpa, att gå till Antarktis. Allt kring oss och Arianna har noga dokumenterats, vilket jag upplever som proffsigt. Vi ombeds också rapportera vid fem olika platser bara på seglingen ner till Hornet, en sträcka på 82 Nm. Motsvarande kustbevakningen är väldigt måna om att veta att det går bra för oss.

Efter dagens nedladdade väder har vi satt avgångstid ETD till 18.00 den 26 dec. Tro det eller ej men vi kommer att har bra västliga vindar första dagarna men sedan kommer ett högtryck med väldigt svaga vinden som dessutom vrider till ost. Beräknat att det kommer att ta 4-5 dagar för oss att nå South Shetland Island eller Antartic Peninsula.

På återhörande
PE

En extra Julhälsning

jul04

Just nu är vi klara med en omständlig utklarering. Sju olika papper och en herrans massa stämplar. Tog nog tre timmar.
Lämnar Ushuaia i em för Puerto Williams ca 25 Nm öster ut i Beagle Channel. Därifrån söderut. Prognosen ser bra ut 🙂
I morse satte Kalle och Lasse den nu renoverade Watermakern på plats. Fungerade perfekt.

PE

God Jul från Patagonien *uppdaterat med bilder*

helagotland02
Sista dagen innan planerad avgång mot Antarktis. Fortfarande en del fix ombord, men nu återstår bara sista bunkring.

I morse vår tid ringde Gotland Tidningar, eller var det Helagotland.se. Vi lovade sända en bild men det kanske är för sent. Vi står på Ariannas däck med en båt innanför oss. I bakgrunden ser vi Ushuaia och bergen.

helagotland01

Vi avvaktar dagens väder innan vi fattar beslut om att gå till Port Wiliams eller raka vägen till Antarktis. Tid för avgång avgörs också av kvällens väderprognos som vi får via nerladdade GRIB-filer.

Ombord just efter att Kalle anlände.
Ombord just efter att Kalle anlände.

Julgran vid vår kaj/pir
”Julgran vid vår kaj/pir

Lastar ombord mat mm. Bra med kasse från Clas
Lastar ombord mat mm. Bra med kasse från Clas

Julhälsningar från Ariannas besättning
Skipper Lasse
Samt Kalle och Per-Erling

Bunkrar inför segling söderut

09
I dag ägnar vi oss åt att bunkra käk och diesel mm för fyra veckor och tre personer. Kalle, som anlände i går eftermiddag, och jag tog på oss att handla mat medan Lasse cyklade iväg för att köpa en ny pump till sötvattnet ombord. Den gamla hade helt enkelt spruckit.

Som sagt, Kalle och jag gick tillsammans till en matbutik inte så långt från hamnen. Svårt att bedöma hur mkt som kommer att gå åt. Största utmaningen blev att förstå vad som står på förpackningarna. Ingen kan engelska här och vår spanska är kraftigt begränsad.

Smör, hur vet man vad som är smör eller margarin? Vi fick helt enkelt ta det dyraste, det måste väl ända vara smör. Återkommer med facit. Det fick bli taxi tillbaka de 600 m till bryggan och Arianna som Lasse hade flyttat från mooringen och in till piren. Det var hamngubbarna som ville att skulle flytta eftersom man inte är helt trygg med hållfastheten om det blir allt för kraftig vind, alltså mycket mer än den normala kulingen som blåser dagtid. Perfekt att slippa köra alla kartonger med jollen.

08
Vid piren vi nu ligger vid är nog Arianna i stort den ända plastbåten. Resten är charterbåtar ca 50-80 fot och nästan alla byggda i stål eller aluminium. Det syns tydligt att dem är utrustade för segling i Patagonien och överfart till Antarktis. Samtliga har bra överbyggnader för att klara sig från stänk vid hård motsjö, snö och regn. Stora rullar i för och akter med linor, minst hundra meter och helst två hundra, för att klara förtöjning. En rostfri skorsten för kaminer hör också till det nödvändiga.

Nu faller barometern raskt igen efter att ha varit uppe och vände  på 1010. Enligt förståsigpåare som Lasse talat med är bästa tidpunkten för att sticka söderut just efter ett lågtryck. I kväll får vi plocka ner nya väderkartor, sk GRIB-filer, för att få utsikterna för den närmaste veckan. Det kommer att ta fyra dygn att segla ner till Antarktis men först ska vi ha bra väderutsikter, klarera ut från Argentina, segla till Port Williams som ligger i Chile och lite västerut på andra sidan Beagle Channel för att klarera in. Öarna och skärgården ner till Kap Horn tillhör Chile och eftersom vi efter Antarktis ska fortsätta norrut i södra Chile passar det bra att redan vara klara med den tidsödande klamringen.

Tänk vilken bra service det finns i Visby hamn, ett tankställe! Här har vi fått hjälp av en kille med pikupp som kört till en mack där vi fyllt 240 liter i tjugolitersdunkar. Sedan kånkade vi dunkarna ut på piren och vidare över en båt som ligger innanför Arianna. Med hjälp av en elpump och en dunk i taget i toalettutrymmet fyllde vi Ariannas tank. Lite diesel luktar det allt ombord, men det försvinner snart. Fint att ha fulla tankar samt ytterligare fyra tjugolitersdunkar surrade på däck. Nu har vi diesel för alla tänkbara situationer inkl till värmaren.

Mat, diesel, hela pumpar, nu återstår fotogen och bensin samt modellera för att täta en genomföring på däck. Mat och internet närmast på listan.

Hälsningar PE