Puerto Williams

Andra dagen i Ushuaia

lasse_sagar
Då vi anlände hit kvällen den 19:e januari blåste det upp till 18 sekundmeter, i går helt vindstilla och sommarfint och i dag upp till 20 sekundmeter igen. Arianna lutar vid kajen som om vi låg på kryss till havs. Vinden rasar ner från bergen, ibland kallat för ”Williwaws”.

Dagen fram till lunch har vi röjt ombord, dammsugit och torkat durken. När Kalle letade fram dammsugare i förpiken uppenbarade sig en efterlängtad liten flaska, diskmedlet som vi letat efter så länge! Flaskan hade rymt från ett skåp där vi också lagrade matvaror och trillat ur vid något tillfälle och lagt sig bakom lagret av kapell- och segelduk.

Nu planering av diverse inköp som måste göras inför fortsättningen fram till mitten av februari. Vi kommer inte att använda samma leverantör av diesel efter att ha fått smutsig sådan senast vi tankade här. Vi hyr en bil och kombinerar inköp med utflykter.

Ett ”fönster” i taket på Ariannas dog house installeras för att kunna se storseglet då man sitter under skydd i dåligt väder. Igår inhandlades en sticksåg som nu kommer väl till pass. Ombord fanns redan plexiglas och slipmaskin i ”bra-att-ha”-facket. Frågan är nu bara om tätningsmassan räcker, om inte får det bli en promenad till någon butik i stan.

Kalle lämnar oss i kväll för att få några dagar i Buenos Aires innan han flyger vidare över Atlanten och hem till Värmdö. Det har varit trevligt att lära känna Lasses son och vi kommer säkert att ha kontakt framöver, vi har ju varit med om fantastiska upplevelser tillsammans. Nu är vi två som seglar vidare västerut i den chilenska ö-världen. Det ska bli spännande att få uppleva mer av Patagonien, vilket jag ska försöka skriva mer om efter att vi lämnar Ushuaia den 25 eller 26 januari.

Hälsningar Per-Erling

Stilla frukost

Vi vaknade vid åttatiden för en frukost på ett stillastående bord. Bryggkaffe, rostat bröd och juice och allt på samma gång, fint. Kl 10.00 var vi kallade till hamnkontoret, tullen och imigration, vilka givetvis inte ligger på samma plats.

Blir lite roligt med den omfattande administrationen där det ställs mängder av för oss konstiga frågor, som mängden diesel och vatten ombord. Inte ord engelska och ju mer vi frågar ju snabbare och utförligare tar den annars så goa tjänstemannen om allt från början. Till slut tas de olika stämplarna fram och alla papper signeras med finess. Rummet fullt av män som bär papper och diskuterar med varandra. Vi har haft med två kvinnliga tjänstemän och båda bara tittade på pappren, högg tag i stämplarna och allt var klart på någon minut, med ett stort leende.

Efter en timmes klarerande vandrade vi över till det lokala museet där det enligt vad vi hört i hamnen skulle finnas bra internet. Museet var väldigt intressant och beskrev den lokala historien från 7000 år tillbaka. Fantastiska människor som levde här fram till att Europas utsända tog över.

Jag fick med mig en bok på engelska som jag med intresse skall läsa under seglingen vidare i Beagle Channel och Estrecho de Magellanes. Då museet var så intressant och vi hade som plan, samt meddelat Armadan, att lämna 14.00 för att gå de 26 Nm till Ushuaia blev det ändå trots allt tillräckligt med tid till mail och FB mm.

Spännande att för första gången sedan den 26 dec få vittja inkorgen. Tack för alla trevliga o positiva kommentarer till min blogg, verkligen inspirerande med feedback. Jag provade att ringa familjen via Facetime och fick tag på dottern Amanda som satt i en bil mellan Östersund och Åre samt sonen Rasmus som just nu är på Gotland. Tyvärr misslyckades jag nå hustru Maria och sonen Fredrik. Märkligt att det går att hitta en bil som far fram i svenska fjällvärlden. Fick iväg några bilder som jag hoppas blir bra även om jag tunnat ur dem en hel del för att passa ”smalbandet”.

Nu väntar några dagars arbete med Arianna under tiden vi ligger i Ushuaia. Finns en lista vi fyllt på vartefter, en lista som tycks svälla då vi ständigt ser lösningar som kan göra livet ombord enklare/smartare. Kalle flyger tillbaka till Sverige den 25:e jan och därefter fortsätter Lasse och jag vidare västerut. Ännu väntar fantastiska upplevelser i de ringlande vattenlederna och genom fantastisk natur.

Under tiden, fram till mitten av februari, går vi åter in i Internetskugga och får förlita oss på satellittelefon och kortvågsradio (SSB). Tyvärr har vi haft svårt att nå Sverige via SSB här nere. Lasse har ställt klockan på ringning varje dag för att passa tider men utan att lyckas skapa kontakt med sina radiovänner hemma. Däremot har vi kontakt med ett nätverk som sköts av en person som finns någonstans i Chile. Han kallar sig för ”Vilde Matilde” och varje dag kl 08.00 snackar han med seglare som befinner sig på olika platser i världen, främst runt Sydamerika vad jag förstår. Det är kul att höra vad andra båtar pratar kring platser dom besöker eller är på väg till. En del tips och erfarenheter som kan komma väl till pass framöver.

Bifogar ett par bilder från seglatsen från Antarktis till Kap Horn.

Hälsningar Per-Erling

DCIM100GOPRO

DCIM100GOPRO

albatross

waves

Bilder och film

Redan efter en timme vid mooringen den 19 januari ropades vi upp via VHF av en holländsk båt som sa att vi kunde komma in eftersom en annan båt just lämnat. Det är trångt då alla ligger långsides utanpå ”vraket” och vi ligger som femte båt. Framför oss ligger det sju båtar utanpå varandra.

Trevligt att återse några av besättningarna från de stora, 60-80 fot, segelbåtarna om har Puerto Williams som bas för sina seglingar ner till Antarktis med betalande gäster. En av dessa båtar kom just tillbaka så nu fixas det inför ny segling söder ut. En kille och tjej i trettioårsålder har sin egen båt väl förtöjd i viken medan dem livnär sig som ”first mate” på en 65-fots stålseglare och kommer att hinna med tre tur-och-retur den här sommaren. Här träffar vi också några par som valt en annan riktning i livet och nu seglar på heltid, ofta i en 37-47 fots-båt. Erfarenheter och tips byts och det är en väldigt trevlig stämning. Stor skillnad mellan den större hamnstaden Ushuaia och den lilla utposten Puerto Williams.

Kvällen avslutades med ett besök på baren. Träffade en man som varje sommar jobbar som guide på en mindre kryssningsbåt, tar ca 50 gäster, och är nu inne på sin femtioandra resa till Antarktis. Jag märker att många blir så tagna av Antarktis att dom återkommer år efter år. Kan förstå den förtrollning som en del råkar ut för. Det är verkligen något alldeles extra att få vistas på en plats som egentligen inte går att överleva på och som inte tillhör någon. Ett riktigt ”no mans land” där man verkligen är en ödmjuk och respektfull gäst.

Nu när vi är i Puerto Williams finns lite bättre internetuppkoppling att tillgå, så här kommer ett par bilder från seglingen tillbaka från Antarktis.

// PE

Spektakulär miljö, natur och djur

Spektakulär miljö, natur och djur

val02

val03

sal02

pingvin01

sal03

Lämnar Antarktis mot Kap Horn

Lämnar Antarktis mot Kap Horn

Antarktis-selfie i seglarmössas från Wisby Seglarsällskap - WSS

Antarktis-selfie i seglarmössas från Wisby Seglarsällskap – WSS

Vraket vid Enterprise Bay

Vraket vid Enterprise Bay

Första tvåtungade svenska marinflaggan i Antarktis

Första tvåtungade svenska marinflaggan i Antarktis

Flaggorna sitter i taket på baren i vraket/klubben/baren

Flaggorna sitter i taket på baren i vraket/klubben/baren

club02

club01

Bloggare på Antarktis...

Bloggare på Antarktis…

Åter i Puerto Williams

PuertoWilliams01

Kort rapport… Efter kraftig motström i Beagle Channel ankrade vi upp i Puerto Williams kl 12.00. Vi ligger just nu för ankar medan vi väntar på plats vid land och det vrak som fungerar som både bar och serviceinrättning (med två duschar). Skönt! Återkommer 🙂

// Per-Erling

Puerto Williams

PuertoWilliams01
Lämnade Ushuaia på julafton kl 15.00. Svaga västliga vindar som inte ökade till kuling, vilket den vanligtvis gör varje dag under sommaren. Kvällar, natt och morgon oftast lätta vindar eller rentav helt stilla. Det sägs att sommaren är lynnigast men å andra sidan ljust och lite varmare.

Ankom till Puerto Williams 19.30. En fin fin vik och väl skyddad för vind och sjö. Här ligger ca tjugo seglare, antingen på svaj med eget ankare eller vid yachtklubben. Klubben och kajen består av en gammal lastångare som man förmodligen satt på botten med flit. Vi ligger långsides som fjärde båt ut, utanför några bamsiga 70-fotare. Rediga grejor vill jag lova.

PuertoWilliams02
Inne i klubbstugan som alltså är mässen eller kanske tidigare passagerarutrymmen på ”vraket” är skott och tak klädda med nationsflaggor från besökande segelbåtar. Namn på båten och besättning samt årtal. Vi får sätta upp en gotlandsflagga då vi återvänder efter besöket söderut.

PuertoWilliams03
Det finns en bar i klubbhuset som man, säkerligen helt rätt, hävdar är världens sydligaste bar. Mkt trevlig stämning i hamnen och mellan båtarna.

Dagen har delvis ägnats åt att få ordning på AISen. Kalle har lagt många timmar på att få ihop alla kablar, gps-mottagare och VHF-antenner. Finns fler av varje och kablarna hamnar till slut vid navigationsbordet. Till detta kommer en display för navigatorn i sittbrunnen med huvudenhet nere i båten. En stor plattskärm vid matbordet för sjökort, kopplad till gps och just AIS. AIS viktig eftersom andra fartyg ser oss och v dem med hjälp av den signal som sänds vis VHF. Signalen förmedlar information om Arianna, t ex position, fart och kursdata och vi får samma information om båten inom ca tjugo Nm från oss. Bra att allt funkar nu.

Utöver fix ombord har vi gjort tre promenader till olika myndigheter för att klarare in och samtidigt ut. Dessutom har vi fått vårt tillstånd, Zerpa, att gå till Antarktis. Allt kring oss och Arianna har noga dokumenterats, vilket jag upplever som proffsigt. Vi ombeds också rapportera vid fem olika platser bara på seglingen ner till Hornet, en sträcka på 82 Nm. Motsvarande kustbevakningen är väldigt måna om att veta att det går bra för oss.

Efter dagens nedladdade väder har vi satt avgångstid ETD till 18.00 den 26 dec. Tro det eller ej men vi kommer att har bra västliga vindar första dagarna men sedan kommer ett högtryck med väldigt svaga vinden som dessutom vrider till ost. Beräknat att det kommer att ta 4-5 dagar för oss att nå South Shetland Island eller Antartic Peninsula.

På återhörande
PE